“En föreställning om Barnkonventionen när barnen själva får bestämma”
Bim och Loppan leker som vanligt när Loppans läskiga domarmoster Kipp dyker upp från ingenstans. Den gigantiska bok som bara står precis där Bim och Loppan leker verkar höra ihop med henne? Det hävdar i alla fall Loppan, som kan läsa lite. Och enligt Loppan står det ”LAGEN” på boken. Det är sånt som moster Kipp jobbar med och håller koll på: Att vuxna håller sig till lagen! Inför Bims skeptiska men samtidigt lite imponerade öron förklarar Loppan, att till och med dom – Bim och Loppan, har rättigheter i lagen – det står så i boken om hur vuxna ska vara mot barn. Det har moster Kipp berättat. Bim har lite svårt att förstå vad Loppan menar? Vad är ens en rättighet? En maträtt?
Genom ”Leka är lag” följer vi Bims och Loppans allvarliga, knasiga och filosofiska resonemang och utforskande kring vad barns rättigheter kan vara. De associerar, fantiserar, brister ut i sång, skrämmer varandra, utmanar varandra, busar, blir ledsna, glada, upprymda, rädda, och de dansar. Hur kan man få sin förälder att lyssna? För tydligen har barn rätt att bli lyssnade på. Kan man kanske binda fast dem så de sitter still? Hur skulle det gå att vara barn om man inte fick leka? Och hur skulle man egentligen kunna få vara med att leka om man aldrig hade fått något namn? Då kunde ju ingen ropa på en?!
”Leka är lag”, är baserad på barns associationer, resonemang och tankar om att Barnkonventionen blivit lag i Sverige. Genom Bims och Loppans tokigheter och klokheter speglas barns tankar och idéer om deras rättigheter, både om de som faktiskt finns – och några till: som rätten att få äta glass och godis varje dag. Att fylla år! Eller att få lägga sig när man vill!
Av: Ninna Tersman
Musik: Kristina Issa
Regi: Anna Ulén
Scenografi/
Kostym: Pontus Johansson
Mask: Tove Eneroth
Ensemble: Emilie Dimitrakopoulou Sahlén & Iskra Kostic